Efter drottning Margaretas död präglades Sverige återigen av krig och fejder. 1520 pågick ett krig mellan den danske unionskungen Kristian II (senare även känd som Kristian Tyrann) och riksföreståndaren Sten Sture den yngre, som hade tagit makten i Sverige. Danmark hade tidigare gjort ett försök att invadera Stockholm, men misslyckats och ville ha revansch. Unionskungen samlade en armé av tyska, skotska och franska legoknektar, som levde på att sälja våld till Europas krigsherrar. De svenska bondesoldaterna var inte lika tränade i strid. På en istäckt sjö i Västergötland drabbade knektarna samman med tusentals svenska bondesoldater under befäl av Sten Sture.

Bönderna förlorade både slaget och sin ledare. Sten Sture blev träffad av en kanonkula och avled ett par veckor senare i en släde på väg norrut. Hans änka, Kristina Gyllenstierna, övertog ledningen och försvarade Stockholm i fyra månader innan hon övertalades att öppna stadens portar för de danska trupperna. I utbyte beviljades hon amnesti av den danske kungen och lovades att få behålla ett flertal gods i Sverige och Finland.