Tidigare utställningar
Ungerns krig genom fyra vintrar
Bilder från första världskriget
I utställningen visas vinterfotografier från militärhistoriska institutets arkiv i Budapest. Bilderna visar hur det ungerska krigsdeltagandet såg ut på både krigs och hemmafronten.
Under första världskriget så stred inte Ungern som självständig nation utan som en del av dubbelmonarkin Österrike-Ungern på centralmakternas sida. Från de områden som tillhörde Kungariket Ungern så stred sammanlagt 3 800 000 soldater av vilka 660 000 stupade.
”Vi är hemma innan löven faller” – det var vad Kejsar Wilhelm II av Tyskland lovade de soldater som begav sig till fronten sommaren 1914. Men första världskriget skulle komma att pågå under de närmaste fyra vintrarna. Den hårda kylan innebar nya utmaningar och krav ställdes på såväl utrustning och teknik som på den enskilde soldatens uthållighet.
I Ungern mobiliserades därför nya initiativ från både militärt och samhälleligt håll för att möta de nya behoven. Parallellt med militära förbättringar så påbörjades även civila insamlingar av olika slag och kvinnliga familjemedlemmar uppmuntrades dessutom att sticka mössor, vantar och halsdukar åt sina makar, söner eller bröder som låg ute i fält.
Vid freden i Trianon, vilken satte punkt för kriget 1920, förlorade Ungern över två tredjedelar av sin yta och över hälften av sin befolkning.
Utställningen
Utställningen visar hur livet och påfrestningarna vid den ungerska hemmafronten såg ut med kriget som en ständigt närvarande fond. Bildmaterialet illustrerar också de ungerska försvarsgrenarna och deras aktiviteter samt de många skådeplatser dit kriget tog dem.
Bilderna är valda av Dr Gergely Sallay, Militärhistoriska institutet och museets arkiv, Budapest.
Bilder från första världskriget – en serie utställningar
På museer världen över visas minnesutställningar om första världskriget eftersom det är 100 år sedan det bröt ut. På Armémuseum visas en serie utställningar mellan 2014 och 2018, det vill säga fyra år – en lika lång period som världskriget pågick. Med jämna mellanrum byts avsändare och både texter och bilder kommer framförallt från länder som deltog i kriget. Syftet är att undersöka om perspektiven är olika eller om alla för fram en liknande berättelse, på 100 års avstånd från kriget.