Armémuseums historia
1600- och 1700-talet: Gårdens historia
Vid Artillerigården ligger det stora tyghuset – dagens museibyggnad – och dess två flyglar. Redan vid mitten av 1600-talet fanns här ett tyghus, det vill säga en förvaringsplats för artilleripjäser och vapen. Ordet tyg kommer från det gamla tyska ordet tûch, som betyder don eller utrustning.
Det här var dock inte bara en plats för förvaring, utan också för verksamhet av olika slag. På Artillerigården fanns vid 1700-talets början vaktkur, verkstäder, smedja och en kyrka. Alla byggnader utom smedjan var byggda i trä.
1762 fick överintendent Carl Johan Cronstedt och överste Carl Ehrensvärd i uppdrag att ta fram ritningar för en ombyggnation. 1770 stod det nya tyghuset färdigt. Det påminde om den gamla träbyggnaden i två våningar, men var mer utsmyckad och av sten.
1800-talet: Ett museum föds
Under 1800-talet förändrades både tyghusets utseende och funktion.
Artillerikyrkan i korsvirke revs 1807. I samband med rivningen hölls en auktion och kyrkans predikstol i barockstil ropades in av Stigtomta kyrka i Södermanland, där den finns att beskåda än i dag.
Svea artilleriregemente, som hade haft kansli, verkstads- och hantverksdrift vid artillerigården, flyttade ut 1877. I lokalerna öppnade 1879 Artillerimuseum.
Några år senare byggde man på de två översta våningarna och byggnaden fick det utseende som den har än idag. Här bedrev också Artilleri- och Ingenjörshögskolan undervisning för officerare.
1900-talet fram till våra dagar: Det moderna Armémuseum formas
1932 stängde Artillerimuseum för ombyggnad och öppnade elva år senare med det nya namnet Armémuseum. 1963 fick museet tillgång till hela tyghuset och då kunde utställningarna växa sig fler och större.
Armémusei Vänner bildades år 1938 – en förening som fortfarande är aktiv.
Grunden till dagens basutställning lades under 1990-talet. Den renoverades och kompletterades under 2013 och 2014.
Sedan 1935 är samtliga byggnader på Artillerigården – även gjutjärnsstaket vid Riddargatan – statliga byggnadsminnen.