Propaganda

Vad är propaganda?

• Propaganda är ett budskap från en, eller flera, avsändare till en, eller flera, mottagare där avsändaren vill få mottagaren att ändra uppfattning eller övertygelse och kanske även sitt beteende.

• Propaganda är mer eller mindre organiserad verksamhet.

• Propaganda innehåller bilder, språk och/eller symboler.

• Propaganda försöker påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.

Vad är skillnaden mellan propaganda och reklam?

Reklam – vill sälja. Det kan vara en produkt, en tjänst eller en idé.
Under 1960-talet gjorde artisten Barbro ”Lill-Babs” Svensson reklam för företaget Gevalia.

Bild: Spårvägsmuseet/KB

Propaganda – vill förändra människors attityder för ett visst ämne.
År 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraftens framtid i Sverige. Bilden visar de tre alternativens slogans som pins eller knappar. Linje 1 (till vänster) stod för en avveckling i den takt det var möjligt, linje 2 (mitten) stod för i stort sett samma som linje 1, men att kärnkraften skulle ägas av stat och kommun. Linje 3 (till höger) ville ha en avveckling av kärnkraften inom tio år. Linje 2 vann folkomröstningen.

Bild: Dagens historia

Propaganda som ser ut som reklam – så kallad ”motbild”. Använder omgjorda reklambilder för att föra fram ett budskap. Motbild av företaget Absolut vodkas reklam. Bilden menar att alkohol kan vara nedsättande för potensen.

Bild 1. The Challenger Project
Bild 2.
Bild 3. Wikimedia Commons
Bild 4. Ikea

Propaganda och demokratin

Bild: UNICEF. Exempel på propaganda inom demokratins ramar
Bild: United States Holocaust Memorial Museum.
Nazitysk propaganda som påstod att judarna styrde Storbritannien, USA och Sovjetunionen under andra världskriget.

Gör en egen förklaring till vad som menas med inom och utom demokratins ramar.

Hitta bilder på internet som antingen är inom demokratins ramar eller utanför demokratins ramar.

Visa bilderna för varandra och diskutera varför bilderna är inom eller utanför demokratins ramar.

Tekniker som ofta används i propaganda

Obs! Oftast används och kombineras flera av dessa tekniker.

Spela på känslor

Propaganda som spelar på känslor vill väcka starka känslor i dig såsom rädsla, hopp, ilska, sympati, avsky och upphetsning.
När vi känner starkt blir vi mer mottagliga för det budskap som propagandan vill förmedla.

Knep som används är:

Bild: Armémuseum

Skapa ”vi och dom”

Denna propagandateknik vill skapa ett ”vi och dom”- tänk. ”Vi” är den egna gruppen och ”dom” är de andra.
De andra kan vara meningsmotståndare, men det kan också vara en helt påhittad fiende.

Tekniker som kan synas i propaganda i syfte att skapa ett ”vi” och ett ”dom”:

Förenkla, vinkla, ljuga om fakta och information

Komplexa problem och företeelser beskrivs med enkla förklaringar och lösningar.
Tekniker som används kan vara:

Bild: Boss/Musictech. I december 2020 varnade konspirationsteoretiker i Italien för det ”5 G”-chip som skulle finnas i covid 19-vaccin. Enligt dem skulle chippet i vaccinet för att kunna spåra och hålla koll på individer.
Kopplingsschemat visade sig vara till en effektpedal för gitarr.

Tvättbjörnen invaderar Sverige
Titta på filmen med dina mest skeptiska ögon.
Kan detta verkligen vara sant?
Här är filmen om hur tvättbjörnen invaderar Sverige.

Titta sedan på denna film om hur filmen om tvättbjörnen gjorts.

Repetera en idé, föreställning eller budskap

Om man upprepar något tillräckligt ofta kan det till sist komma att upplevas som sant.
Därför använder sig de som ligger bakom propaganda ofta av upprepning.

Vid val och folkomröstningar upprepas budskap på affischer och i tal.

Många sociala medier är plattformar som bygger på repetition.
Genom att folk gillar och delar vidare repeteras budskap ytterligare och kan spridas till många.
Det är tacksamt att göra sin röst hörd på sociala medier, men det kan vara svårt att veta vem som var ursprunglig avsändare och vad innehållet du just delade egentligen betyder.

Det är viktigt att komma ihåg det egna ansvaret- vad just du gör på sociala medier spelar roll.

Bild: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons

Tillbaka till läromaterial